Frustrerande

Känner hur ångesten gnager i mig. Känner mig ensam, vill prata med någon men inte vara jobbig så jag ringer ingen. Försöker döva ångesten själv. Hade jag varit frisk hade jag gett mig ut o sprungit länge, länge....Har världens bästa körlärare så varför försökte jag inte få ut lite idag bara för att få någon annans syn på saken...?Men jag vill inte att folk ska tro att jag är en sorglig typ som bara har problem.

Jag e trött, fruktansvärt trött, både fysiskt o psykiskt. Kan man inte detoxa både kropp och knopp?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0