eufemias

Hur förklarar jag för en ny underbar vän hur jag är? Att jag hemskt gärna vill komma på hennes fest men att jag inte kan för att jag inte är som andra. Att jag bara blir malplacerad och inte passar in...att jag får panik...och blir tyst och oehört tråkig....att jag drar mig undan och helst av allt bara låser in mig på toa för att sluta känna mig så oerhört dum. Att jag inte dricker och dansar som andra för att jag inte vågar. Att jag bara önskar att jag kunde göra som alla andra. Att jag låste in mig på toa på rasterna på högstadiet och väntade på att de skulle ta slut för att de som var mina vänner inte längre ville vara med mig för att jag var tråkig och inte vågade bjuda på mig själv. Att jag var en tyst, inbunden mes som ingen ville vara med men var rolig att göra narr av.

Att jag så gärna vill att hon ska vara min vän även om jag inte alltid passar och inte alltid vågar. Att jag vill att hon ska stanna för hon betyder så mycket för mig. Att jag vet att hon är en riktig vän. Att jag hoppas att jag inte är för jobbig. Att jag lovar att jag ställer upp precis som hon gjort för mig vad det än gäller. Att hon också får rinag mig om hon är ledsen någon gång precis när som helst.. Att även om jag kan vara tråkig och konstig så finns det andra sidor av mig också, men sidor som kan ta tid att finna. Att jag inte alltid är feg utan kan om det verkligen gäller och att jag inte är så konstig som jag ibland verkar. Att jag inte sviker för att jag vet hur det är att bli sviken.

Fina C <3